Varukorg

Intervjuer & reportage

24 feb 2023

Konstnären i fokus

Asger Jorn rÀknas som en av Skandinaviens mest inflytelserika konstnÀrer. I detta portrÀtt följer vi honom frÄn uppvÀxten i Danmark till konstnÀrsgruppen COBRA och de internationella framgÄngarna.

Uppväxten och på drift till Paris

Född Asger Oluf Jørgensen ser konstnären dagens ljus 1914. Asger Jorn växer upp i Silkeborg dit hans mor flyttar med samtliga sex barn efter det att Jorns far gått bort för tidigt i en olycka. Asger Jorn börjar stegen in i vuxenlivet genom att utbilda sig till lärare. Senare lärs han upp av konstnären Martin Kaalund Jørgensen. Det är nämligen när han står modell för flera av Jørgensens oljemålningar under studietiden som intresset för måleri väcks till liv hos Jorn. Efter ett tag lämnar dock Jorn sin lärare då han inte delar dennes bild på konsten och ansluter sig till en grupp unga skandinaviska konstnärer.

Året är 1936 när Asger Jorn hoppar på sin motorcykel och tar sig hela vägen ner till Paris. Väl där ansöker han om att få studera under den franske bildkonstnären Fernand Léger. Det sägs att syftet med resan var att lära hos Wassily Kadinsky men då konstnären hade svårt att sälja sina tavlor under den här perioden väljer Asger Jorn att i stället skriva upp sig hos Léger. Det är under den här perioden hos Léger som Jorn byter bana från figurativ konst och tar klivet över till den abstrakta konsten. Efter cirka två år i Paris vänder Jorn hem till Danmark igen och börjar studera på Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn.


COBRA och Situationisterna

Året är 1948, på Café Notre Dame i Paris sitter Asger Jorn, författaren Christian Dotremont och konstnären Constant. Där och då bildas gruppen COBRA. Namnet är en sammanslagning av de första bokstäverna i konstnärernas hemstäder: Köpenhamn (Copenhagen), Bryssel (Brussels) och Amsterdam. Syftet med Cobra var att ”frigöra konsten från den västerländska kulturens normer och stilinriktningar”. Man uppmuntrar till spontant målande och inspiration hämtas från teckningar av barn, sagor, mytologi och primitiv konst. 1951 upplöses Cobra efter ett gemensamt beslut, då hade flera andra konstnärer hunnit ansluta sig, flera av dem har nått stor internationell framgång. Idag lever gruppens idéer fortfarande kvar i vår samtida konsts uttryck.

Rörelsen står för en radikal frihetlig vänsterorienterad kritik av samhället, med syfte att förändra folkets sätt att se på konst, skrivandet och liv i stort.

Sedan unga Är har Asger Jorn varit politiskt intresserad, ett tag Àr han Àven medlem i Danmarks Kommunistiske Parti. Intresset för politik fortsÀtter genom hela Asger Jorns liv, och tillsammans med författaren och tillika regissören Guy Debord startar han Är 1957 den politisk/konstnÀrliga rörelsen Situationistiska internationalen. I folkmun Àven kallat Situationisterna. Rörelsen stÄr för en radikal frihetlig vÀnsterorienterad kritik av samhÀllet, med syfte att förÀndra folkets sÀtt att se pÄ konst, skrivandet och livet i stort. Situationisterna kommer att rÀknas som en viktig influens under 60-talets vÀnstervÄg. Asger Jorn sjÀlv lÀmnar Situationisterna redan Är 1961 men fortsÀtter att stötta rörelsens grundtanke genom hela sitt liv.

Stalingrad och Silkeborg

Asger Jorns internationella berömmelse kommer nÀr hans tavla Brev til min sÞn, stÀlls ut pÄ VÀrldsutstÀllningen i Bryssel Är 1958. Men ett av hans idag kanske mest kÀnda verk kommer nÄgra Är senare. Konstverket Stalingrad betraktas idag som ett av Danmarks största mÀsterverk. Med mÄlningen vill Asger Jorn visa krigets meningslöshet och visa krig för vad det egentligen Àr: en tragedi helt utan hjÀltemod. Tavlan sÀgs vara inspirerad av historier berÀttade av Jorns vÀn Umberto Gambetta, som hade slagits för Italien under Slaget vid Stalingrad och sedan spenderat flera Är i ryskt fÄnglÀger. Verket fick under nÄgra Är andra Àgare men 1966 köpt Asger Jorn tillbaka Stalingrad och hÀnger mÄlningen pÄ Silkeborgs museum.

Asger Jorn fortsÀtter hÄlla sin hemort Silkeborg nÀra hjÀrtat. Det Àr bland annat hit som han kommer Är 1952 nÀr han drabbas av tuberkulos. HÀr finns ocksÄ Silkeborg museet dit Asger Jorn under Ären 1953 till 1973 donerar och bidrar till över 5.500 konstverk. Museumet hÄller idag inte bara Asger Jorns egna verk utan samlingen bestÄr Àven av flera verk frÄn dÄ verksamma COBRA-medlemmar samt andra konstnÀrer som inspirerat Jorn, dÀribland hans egen lÀrare Fernand Léger. Under 2010 byter museet till och med namn till Museum Jorn.

Genom ett väldigt rakt och ärligt telegram till Harry F. Guggenheim väljer Asger Jorn att tacka nej till Guggenheim-priset.

Keramikkonst, Guggenheim och de senare åren

Tiden tillbaka i Danmark blir dock kort och redan 1953 lämnar han landet för Europa. Jorn spenderar en viss tid i Albisola i Italien, där han spenderar mycket av sin tid med att göra keramikkonst. Men även Paris blir ett kärt återseende under Jorns senare år.

Den sista tiden av sitt liv spenderar Asger Jorn i Århus där han avlider 1973. Då har han under sin livstid skapat och producerat över 2500 målningar, litografier skulpturer, med mera. Han har också hunnit tacka nej till Guggenheim-priset genom ett väldigt direkt telegram till Guggenheim fondens ordförande Harry F. Guggenheim. Han har även hunnit göra flera muralmålningar bland annat finns nio stora väggmålningar gjorda av Jorn i Havanna. Men även förskolor har fått prydas av Asger Jorns konstnärliga ådra.

Det finns mycket om Asger Jorn som man vill förmedla vidare, till exempel så var den förste att översätta Franz Kafka till danska, han skrev under sin livstid även flera texter och essäer, reste till Norge för att samla ihop fotografier och illustrationer med syftet att skapa en samling av nordisk konst i bokform.

Ja, trots de stora framgångarna i både hemlandet och internationellt höll sig Asger Jorn alltid sann till sig själv. Kanske är det därför vi räknar honom som en av vår tids främste och mest inflytelserika konstnärer. För under sina levnadsår har Asger Jorn inte bara lyst genom sin konst men även genom sitt politiska intresse och lämnat ett arv av innovation och rebelliskhet för framtida generationer.