Varukorg

Spara till önskelista

Lägg till items-in-cart varor i varukorgen i en önskelista

Du verkar inte ha några önskelistor sparade på mina sidor än.

Skapa en ny önskelista:

Intervjuer & reportage

23 dec 2022

Konstnären i fokus: Edvard Munch

Edvard Munch anses vara en av expressionismen och modernismens mest betydelsefulla konstnärer. I detta porträtt följer vi den norske konstnären från uppväxten till det inre skriet och hans roll i populärkulturen.

"Min kallelse hädanefter är att bli målare” 

Så skriver sextonårige arkitektstudenten Edvard Munch i sin dagbok år 1880. Och med det väljer den unge Munch att lämna Christiania Tekniske Skole, som han börjat på året tidigare.

Bort från den norska uppväxten på gården Ådalsbruk och ut i världen ger sig en ung Munch ut för att göra verklighet av sitt kall. Hans första lärare blir Christian Krogh, men med honom delar inte Munch sin syn på konst. I stället ansluter han sig till en grupp naturalist-konstnärer från grannländerna. Denna grupp kommer inte heller vara en långvarig historia i Munch liv och han kommer ansluta sig till fler under åren.

När Edvard Munch är 20 år debuterar han som konstnär på Høstutstillingen och året efter målar han Morgon (även kallad: Flickan på sängkanten). Men hans största genombrott blir 1886 (två år efter sin debut) med Det sjuka barnet. I alla fall skapar Munch starka känslor hos kritikerna, några kallar verket ofärdigt och slarvigt medan andra lyfter honom som en av sin generations mest intressanta konstnärer. Något kan vi i alla fall vara överens om, Edvard Munch har väckt något till liv i konstnärsvärlden.

En familjehistoria

I ett försök att förstå Munchs melankoliska och stundtals råa skildringar av livet behöver vi gå tillbaka några år, till hans barndom och uppväxt. När Edvard är endast fem år blir hans mor sjuk och avlider. Även hans syster dör när Edvard är ung och till familjen Munchs undsättning kommer mostern Karen Bjølstad som flyttar in hos familjen i deras lägenhet i Kristiania (idag Oslo). Det sägs att det var Karen, själv konstnär, som introducerade unge Edvard för konsten. Det är också hans egen familj som verkar föremål för fler av hans verk, som tidigare nämnda Det sjuka barnet, där figurerna som porträtteras sägs vara inspirerade av systern och mostern.

Det verkar vara Munchs egen olyckliga uppväxt som driver honom i hans konstnärskap. Samtidigt kantas hans eget inre av ångest och depression. Något som en dag kommer göra sig känt genom ett av vår tids kanske mest kända verk…

”… jag blev kvar, skakande av ångest – och jag kände hur naturen gav ifrån sig ett ylande skri.”
– Edvard Munch

Fyra versioner av ett inre skri

Edvard Munch har själv skrivit så här om Skriet: "Jag gick längs vägen med två vänner då solen gick ned och himlen plötsligt var knallröd – jag stannade och lutade mig mot dödens räcke – över den blåsvarta fjorden och stadens blod och tungor av eld – mina vänner gick vidare och jag blev kvar, skakande av ångest – och jag kände hur naturen gav ifrån sig ett ylande skri.”

Att denna mytomspunna målning väckt många känslor hos dess betraktare är kanske något självklart när man lyssnar till konstnären och så han själv beskriver verkets uppkomst. Den växande ångesten, samtidigt som verket skildrar fångenskapen i sin egen kropp, är något de flesta av oss nog kan känna igen oss i, på ett eller annat vis. Och det är säkert en stor del av vad som lockar oss med Munchs konstnärskap. Idag verkar målningen fortfarande som ett ansikte utåt för ångest.

Skriet målas i fyra versioner, varav en finns i privat ägo, en Nasjonalmuseet i Oslo och två finns på Munchmuseet. År 2012 kommer den att säljas under en auktion för cirka 107 miljoner amerikanska dollar och blir därmed ett av världens dyraste konstverk. Det är även Skriet, tillsammans med ett annat känt verk: Madonna, som står måltavla och stjäls när Munchmuseet rånas 2006. Sedan dess har båda tavlorna åter lämnats tillbaka till Munchmuseet.


Madonna och livet på Ekely

I övertygelsen om att äktenskapet är oförenligt med konstnärskapet, gifter sig Edvard Munch aldrig. Däremot är hans liv aldrig sällskapslöst och flera av Munchs kvinnor har fått agera porträtt och inspiration för hans verk. En av dem är violinisten Eva Mudocci som stod modell för litografin Broschen men även ett annat av Munch mest kända verk; Madonna. Likt Skriet är Madonna målad i flera varianter, bland annat två oljeporträtt och två litografier.

Från cirka 1916 fram till sin död spenderar konstnären det mesta av sin tid på gården Ekely i Oslo. Förutom de flera kvinnoporträtt som han målar här, däribland även flera nakenmålningar, finns det även målningar från hans senare tid som hyllar det norska lantlivet.

 

I serier och filmer som Doctor Who och Scream har man låtit sig inspireras av Skriets kraftfulla uttryck.

Andy Warhol och populärkulturen

För Pop Art-rörelsens fader Andy Warhol är Munch en stor förebild. Ensamheten i sitt konstnärskap, psykisk ohälsa och innovation är några faktorer som de båda konstnärerna har gemensamt, och kanske är det därför Warhol känner en sådan stark dragning till just Munch och hans verk. Mellan åren 1983 och 1984 producerar Warhol cirka 15 verk där han använder sig av fotografier på flera av Edvard Munchs kända verk. Skriet, Madonna och Broschen, är några av de målningar som han sätter sin Warholska prägel på.

Men Warhol är inte den enda som tagit in Munchs konst till vår nutid. I flera filmer och serier har Skriet få agera inspiration; Scream, Doctor Who och Ensam hemma, för att nämna några popkulturella filmer och serier som referat till verket. Även en emoji är skapad för att efterlikna just Skriet.

När Edvard Munch avlider år 1944 vid en ålder av 80 år har hans liv kantats av psykisk ohälsa och alkoholmissbruk. Men genom sin ärliga, avklädda och något melankoliska konst har han lyckats skapa ett konstnärsarv som med största sannolikhet kommer fortsätta inspirera och fascinera oss i generationer framöver.