Konstnären i fokus: Banksy

Få konstnärer är så mystiska som guerillakonstnären Banksy. Hans i många fall enkla verk är provokativa med en seriös underton som dessutom blandas med en dos humor. Här beskriver vi det vi vet om vägen från de kritiska stencilerna som återfunnits på mängder av offentliga platser, till att bli Oscarsnominerad och om momentet när hans miljonverk blev totalförstört mitt framför den nya köparen.

Du har säkert trillat över någon av skaparen och aktivisten Banksys många effektfulla målningar. Hans tekniker involverar spraymålning (graffiti) genom stencilering med ofta svarta och vita resultat, ibland med en röd accent. Motiven är slagkraftiga han blandar gärna humor med en kritisk underton och där man kan läsa in bland annat toner av anti-krig och anti-kapitalism. Figurerna som målas är ofta militär, polis, råttor, soldater, apor, äldre människor samt barn.

Men vem är då Banksy? Det finns förvånansvärt lite fakta om just Banksy, eftersom skaparen själv har valt att vara anonym och gå under pseudonymen Banksy. Några av de saker vi faktiskt vet är att det är en brittisk man, född under 1970-talet och som ursprungligen började med gatukonst och graffiti. Han menar själv att anonymiteten och mystiken kring hans persona bara ökar på den ”buzz” som finns i konstvärlden, och gör att fler blir intresserade av vad han har att säga och skapa.

Under 90-talet spriddes hans konst runtom i de engelska städerna Bristol samt London, där hans stora muralmålning ”The Mild Mild West” blev en av de första rent samhällskritiska verken. I den syns en teddybjörn kasta en molotov-cocktail mot tre poliser, och blev därefter en ”typisk” Banksy – konst utifrån absurda situationer med tyngre undertoner och en sorts kritik mot världen som den ser ut idag. Sedan dess har Banksys stenciler och målningar dykt upp på utställningar – men oftast på icke ont anade väggar och murar runt om i större städer.

Efter många år av graffitimålande höll år 2001 Banksy i sin allra första konstuställning i London. Det var en enkel utställning som lockade drygt 500 besökare. Därefter kom genombrottet år 2003 med ”Turf War” där nyfikna bland annat kunde skåda monarki-kritiska popkonst-verket ”Monkey Queen” i form av drottning Elizabeth II målad som en chimpans framför just den brittiska flaggan. Hemsidan ”Banksy explained” förklarar det som att Banksy menade att Storbritannien ”styrs av apor”.

Under åren som följde gjorde Banksy sig känd som något av en riktig buse. Bland annat tog han sig in på konstmuseet Tate Britain och placerade sitt egna kritiska konstverk bredvid andra målningar. Han upprepade detta år 2004 när han tog sig in på Louvren i Paris för att helt sonika sätta upp en version av Leonardo da Vincis ”Mona Lisa”, fast i Banksys version hade hennes ansikte ersatts med en stor smiley-figur. Hans guerillaktioner upprepade sig sedan på ett flertal välkända museum, som bland de många konstverken ofta tog lång tid på sig att upptäcka de välgjorda och absurda motiven.

Genom dokumentären ”Exit through the gift shop”, som han själv regisserade, fick han dessutom föra fram sin kritiska röst även genom ett annat medium - film. Dokumentären, eller en ”mockumentär” som vissa kallar den, blev prisad världen över och nominerades till och med till en Oscarsstatyett för bästa dokumentärfilm. Hans film vann dock inte det ärofyllda priset, så förlusten resulterade givetvis i en gatumålning där man kunde skåda en liten flicka hållandes i en oscarsstatyett och samtidigt pluta med underläppen.

Banksys många kreativa och provokativa verk

Det verkar alltid finnas ett budskap i Banksys många skapelser. Många känner igen de olika versioner av ”Balloon Girl” som finns, där en liten flicka som sträcker sig efter en hjärtformad ballong som flyger iväg. En annan är ”Flower Thrower”, där den maskerade aktivisten fått sitt potentiella vapen utbytt mot en blomsterbukett. En tredje är stencilen ”Kissing Coppers” där två polismän syns kyssas, ett verk som strategiskt placerades i Brighton, en stad som ofta refereras som just ”LGBTQ+ huvudstaden” i Storbritannien.

Banksy har även ”arbetat om” olika kända verk, och därmed adderat sin egen kritiska underton. Bland annat har han tolkat Claude Monets ”Vattenliljor” genom att måla till trafikkoner och shoppingvagnar som ligger och flyter i den vackra dammen. Detta tros därmed vara hans rätt att rikta negativ kritik mot föroreningar, överkonsumtion samt kapitalism. Verket kallar han, lite humoristiskt, rätt och slätt för ”Show Me the Monet”.

En omtalad Banksy-skapelse är när en typ av ”Balloon Girl” skulle säljas 2018 för 1 miljon pund på auktionsbyrån Sothebys i London. Det kontroversiella var egentligen inte målningen i sig, utan vad som skedde när budet klubbades igenom och målningen därmed skulle byta ägare. Verket gled ner genom en pappersstrimlare och förstördes därmed delvis. Pressuppbådet efter detta ”skämt” blev världsomspännande och verkets värde sades öka minst till det dubbla. Målningens nya namn blev helt enkelt därefter ”Love is in the bin” såldes år 2021 för runt 18 miljoner pund. Banksy hälsade själv att tanken var att hela verket skulle ha strimlats, med motiveringen, översatt så gott det går :”Att förstöra något är också ett kreativt infall”.

Banksy skapar fortfarande för fullt och vem vet vilken vägg som härnäst kommer att få besök av hans sprayflaska. I många fall blir hans verk övermålade och bortstädade men på något vis verkar Banksy ändå få det sista ordet. Även om vi kanske aldrig får reda på vem Banksy verkligen är – eller om det är som ett rykte säger, ett helt kollektiv – är saken klar att Banksy har gjort ett rejält, och viktigt, avtryck i modern konsthistoria.

Vill du se mer av Banksys konst? Besök det officiella instagram-kontot @Banksy.