Om manga och andra serieteckningstekniker

Att rita serier är ofta att skapa en karikatyr kring en händelse eller person där olika drag eller beteenden förstärks. Serien ligger mellan litteraturen och bildkonsten genom att skapa en kombination av de båda. Det finns olika typer av teckningsstilar och vi går igenom några av de vanligaste här.

Manga
Manga är det japanska ordet för tecknade serier. Utanför Japan används ordet oftast för att beteckna den japanska tecknarstil som kännetecknas av stora ögon med en liten näsa, mun och haka. Ibland används uttrycket även för att beskriva alla typer av japanska serier oavsett tecknarstil. Egentligen är manga ingen egen genre utan ett begrepp.

Anime
Anime används ibland lite felaktigt om japansk serieteckning. Egentligen är det ett japanskt ord som beskriver all animerad film. Utanför Japan används anime för att beskriva japansk tecknad film.

Realistisk
Den realistiska tecknarstilen kännetecknas av att tecknaren använder verklighetstrogna proportioner och korrekt anatomi.

Humoristisk
I en humoristisk tecknarstil får karaktärerna oftast överdrivna drag som är mer karikatyrliknande och som därför ger en skrattretande effekt. Används ofta i politisk och social satir.

Klara linjen
Klara linjen är en benämning på den rena teckningsstil som varit typisk för många serier hos belgiska eller franska serietecknare. Framför allt är Hergés serie Tintin ett exempel på denna stil. Stilen kännetecknas av rena och tunna linjer, inga eller väldigt få skuggor, inga skrafferingar, lättlästa bild- och sidlayouter som är till för att framhäva historien. Nutida tecknare använder ofta klara linjen som en ironisk kontrast till en series mörkare tema.

Den atomiska stilen
Subgenre till Klara linjen där tecknarna under 1980-talet tecknade i en nostalgisk 1950-talsinspirerad retrostil.

Marcinelle-skolan
Marcinelle-skolan räknas som motsatsen till Klara linjen och Brysselskolan. Även om stilen är klart påverkad av Hergés klara linje så arbetar tecknaren mer med expressiva svarta skuggor, rörlighet och mer dynamiska bildkompositioner. Jije anses vara Marcinelles grundare och Journal de Spirou är den antologiserietidning som förknippas mest med stilen.

Redaktionell serie
En redaktionell serie är en seriestripp som innehåller allt ifrån en till flera rutor. De kan baseras på humor, skämt eller politisk satir.

Rita din egen serie
Som med allt annat krävs det träning för att bli bra på att rita. Vi har listat våra bästa tips för att du ska komma i gång med tecknandet.

Tips för att börja teckna serier

1. Teckna sådant som du tycker är roligt. Det kan inspirera dig att hitta ditt eget uttryckssätt.

2. Titta på tecknad film eller läs serier. Försök att se hur andra tecknar eller berättar en historia.

3. Ha med dig ett litet block och en penna för att kunna skissa ner idéer och tankar när de dyker upp.

4. Träna på olika typer av ritstilar till exempel kroki för att kunna göra snabba ögonblicksskisser.

5. Rita av andra serietecknare som har en stil du gillar. Låt det ta tid att hitta ditt eget uttryckssätt.

6. Spara roliga textrader, konversationer eller text som passar den typ av serie du vill rita och skapa din teckning utifrån dem.

Tuschpennor och papper för att rita serier 

När du färglägger din serie är det bra att använda pennor, eller markers, som är gjorda för serieteckning eftersom de lämnar minimalt med tuschstreck. Du kan välja mellan alkohol- och vattenbaserade markers.

Copic – alkoholbaserade markers med utbytbara spetsar, twin-tip, med en smal brushspets i ena änden och en snedskuren mejsel/chiselspets i andra änden.

Koi – vattenbaserade pennor med penselspets från Pigma.

Panduro colour marker – alkoholbaserade markers med utbytbara spetsar, twin-tip, en smal spets i ena änden och en snedskuren mejsel/chiselspets eller brushspets i andra änden.

Promarker ­– alkoholbaserade markers med twin-tip, med en smal spets i ena änden och en mejsel/chisel eller brushspets i andra änden från Winsor & Newton.

Teckningspennor/drawing pens/Fineliner – svarta tuschpennor för konturer, linjer och skrafferingar. Faber-Castell, Pigma, Uni Pin, Panduro och Copic har alla fineliners lämpliga för serieteckning.

Papper för manga och serieteckning

Välj med fördel ett slätt och mjukt papper med en gramvikt på över 250 gram för att pennorna inte ska lösa upp eller förstöra pappret. Leta efter papper som är bleedproof för då kan du vara säker på att pennorna inte flyter ut lika mycket och skapar ovälkommen färgspridning. Bleedproof gör också att färgen inte går genom pappret lika lätt, men det är alltid bra at lägga ett skyddspapper under. Kreatima och Panduro colour marker har egna markerblock som är speciellt lämpat för markers. Men även Sakura, Promarker, Canson och flera andra märken har markerblock som du hittar i vår webbshop.

En kort ordlista för serietecknaren

Bildmanus
En snabb skiss med steckgubbar som sätter din idé på papper. När du bearbetat handlingen och uttrycken börjar du teckna mer detaljerat.

Skraffering
Parallella linjer som visar skugga eller djup i teckningen.

Panel (även känd som ram eller låda)
En ritning över sidans layout, kan bestå av en eller flera paneler.

Kant/kontur
Är ramen runt panelen. I vissa fall kan panelen vara kantlös.

Ränna
Utrymmet mellan panelerna kallas ränna.

Nivå
En enkel rad av paneler.

Splash
En stor helsidesillustration som introducerar berättelsen och fångar uppmärksamheten.

Sprid (eller spread)
En bild som sträcker sig över två sidor (ett uppslag).

Pratbubbla
Bubblan, eller ballongen, innehåller karaktärernas dialog och svanspekaren visar vilken karaktär som talar eller tänker (tankebubbla). Kallas även ord- eller dialogbubbla.

Känslor
Överdriv känslorna för att läsaren lättare ska förstå hur din karaktär känner sig.

Ljudeffekter
Ljudeffekter förmedlas i bubblor och imiterar ljud.

Markeringar
För att antyda rörelse använder du markeringar. Det kan vara fartstreck, noter, zzz eller solstrålar.